I Norge
Jag kom hem från Gotland lördagen den 5:e augusti, och redan på söndagen påbörjade Agneta, Anders och jag vår resa till Norge. Nu hade vi husvagnen med.
Vi var ungefär halvvägs, när vi övernattade på en fin rastplats. På morgonen körde vi vidare, och på den här enklare rastplatsen blev det lite fika.
Sen forsatte vi. Jag var ganska nervös den sista biten, där vägen var för smal för möte. Men allt gick bra, och framåt kvällen var vi framme hos Calle och Julia.
Sen forsatte vi. Jag var ganska nervös den sista biten, där vägen var för smal för möte. Men allt gick bra, och framåt kvällen var vi framme hos Calle och Julia.
De hade gäster, Josefin och hennes man. Josefin hade jag träffat under Barsebäckstiden.
2011 jobbade hon bland annat med Metro Student, och i den tidningen blev Carsten och jag och två andra pensionärer intervjuade.
Nu är Josefin gift med en fotografen Asaf från Tel Aviv. Halva året bor de där, och andra halvan är de i Sverige. Här i Sverige är de knutna till ishotellet i Jukkasjärvi.
Det var roligt att få träffa Josefin igen.
Jag var orolig för parkeringen av husvagnen. Men så tittade jag ut genom fönstret. Och där stod den. Fint parkerad nedanför huset. Nu kunde jag andas ut!
Här ser man Calles och Julias hus från vägen. Man kan faktiskt skymta husvagen bakom huset.
Den här bilden har jag lånat av Petter. Han hälsade på, när vi rest hem. Kortet är taget med drönare. Här ser man tydligt, hur långt arbetet med gästhuset kommit. Det blir verkligen jättefint! Hela gaveln är ett enda jättestort fönster.
Asaf bjöd på shakshuka till frukost. Det var en nordafrikansk rätt med porcherade ägg i tomatsås med mycket lök. Gott!
På tisdagen körde vi till Hoddevik. Calle hade en surfkurs, Julia och Josefine och Asaf surfade.
Anders paddlade . Han har verkligen mycket glädje av sin uppblåsbara kanot.
Agneta passade lille Vide, som...............
.......älskade att springa omkring på stranden. Ibland fick han sällskap av en stavgående Farmor Majstina.
Dagen därpå besökte Anders och jag Selje, där Calle var turistchef. Han bjöd oss på en båtfärd ut till en ö. Där guidades vi av en flicka, som klätt sig i en medeltida dräkt. Hon berättade om Norges första kvinnliga helgon, som hette Sunniva.Enligt legenden var hon en irisk kungdotter, som flytt undan icke önskvärda friare. Här på ön grundades ett benedictiner- kloster, och vi fick titta på lämningarna efter detta. Intressant!
Här står jag framför kyrktornet, som fortfarande står upprätt. Omtänksamme Anders gjorde en paddel till käpp, för jag hade förstås glömt stavarna, som jag är så beroende av.
Vädret blev sämre. Regn och så småningom storm. Men vi hade det så trevligt inomhus. Det behövdes ingen TV. Det räckte med att titta på Vide Det blev jag aldrig mätt på. Men han var lite svårflörtad. Här gosar han med mamma.........
.......och pappa. De står högst i rangskalan.
Sen kommer farmor...... och farfar ............
Och allra längt ner kom jag Farmor Majstina. Här har jag dock fått nåden att sitta nära det lilla grynet.
Vädret blev ännu sämre. Husvagnen måste flyttas till andra sidan huset. Oj vad det stormade! En natt kunde jag inte ligga i husvagnen, utan fick sova på soffan i vardagsrummet.
Men vi hade det mysigt ändå. Jag bättrade på kattstenarna.
Men så blev Vide dålig i magen. Agneta och Julia trodde att det berodde på kindtänder, som ville fram. Men så var det nog inte.
(När jag hade varit hemma i en dag fick jag maginfluensa. Så sjuk jag var!. Men tänk att man kan tycka att det är bra att vara sjuk!!! Varför??? För att jag var så glad att jag var hemma och inte i Norge eller i husvagnen. Och nu den 3:e september är jag alldeles frisk igen.)
Detta var alltså en parentes. Vide var sig inte lik de sista dagarna. Han var dämpad och höll sig mest i stillhet.
Lördagen blev sista dagen Hos Calle och Julia. Här lagar Calle min favoriträtt......
.... fish`ships, de godaste jag någonsin har ätit.
Vide var med vid bordet, men han hade ingen aptit.
Kvällen avslutades med besök i surf-shopen. Så fin den är!
(Lägg märke till att Calle bär sin favorit mössa. Den stickade jag för länge sen till mamma:)
På söndagen påbörjade vi vår färd hemåt. Vi passerade den farliga "icke-möte-vägen" utan bekymmer, men strax efter fick vi punktering på husvagnen. Som tur var var där en parkeringsficka, där vi kunde ställa oss. Anders hade försäkring, som helt täckte byte av hjul. Men vi blev nästan ett par timmar försenade.
På kvällen bokade vi in på en campingplats i Otta, och där hade vi en trevlig kväll tillsammans med grillning och lite Rummy.
Dagen efter körde vi vidare. Ganska snart träffade vi Petter, som var på väg till Calle och Julia.
Så bar det av mot Sverige. Tiden gick fort, mycket tack vare att vi lyssnade på en väldigt mysig bok:
Mina liv som hund. Den kan jag verkligen rekommensera.
Vi körde in till Stömstad. Och se vilken fantastisk "bil-husvagns-parkering" Anders lyckades göra!
Och precis intill parkeringen låg en trevlig liten resturang, där vi åt väldigt god kvällsmat. Ibland har man tur!
Så var vi då hemma efter en mycket trevlig Norge-tur.
Tack Julia och Calle, Agneta och Anders för allt trevligt jag fått uppleva tillsammans med er!
Det var allt för i dag från Majstina
